Sillaröds skvaltkvarn

Skvaltkvarnar har använts sedan medeltiden och var i början av 1900-talet mycket vanliga, särskilt i norra Skåne.

Idag är endast Sillaröds skvaltkvarn och en skvaltkvarn i Skånes Fagerhults socken bevarade på sina ursprungliga platser.

Skvaltkvarnen är en mycket enkel konstruktion där drivhjul och kvarnsten sitter på samma axel. Drivhjulet av trä är horisontellt placerat och består av ett nav med infällda skovelblad. Axeln är av järn. Med hjälp av en hävstång kan man reglera hur hårt kvarnstenarna ska gnida mot varandra.

När man maler mjöl behöver man fylla på säd i bingen ungefär en gång i timmen, men i övrigt sköter skvaltkvarnen sig själv. Den är dock beroende av att det flyter mycket vatten i bäcken, varför det ofta bara gick att använda den under vår- och höstflod. Skvaltan kunde mala upp till en säck säd till mjöl per dygn.

Vattendrivna kvarnar var mycket viktiga fram till 1900-talets början. Bara i Sillaröd har det funnits sex stycken, varav två skvaltkvarnar. Sillaröds skvaltkvarn var i bruk fram till 1922 då elektriciteten kom till byn och gjorde kvarnen omodern. 1970 skänkte skvaltkvarnens ägare Hjalmar Gustavsson den till Albo härads hembygdsförening som idag ansvarar för dess bevarande.