Nulägeskarta

En nulägeskarta är en sammanfattning av verksamhetens viktigaste slutsatser som lämnas till nämnden/styrelsen för att förtroendevalda ska få insikt i verksamhetens utmaningar och möjligheter.

En nulägeskarta upprättas årligen inför nämndernas mål- och budgetprocess. Den är en sammanfattning av verksamhetens viktigaste slutsatser som lämnas till nämnden/styrelsen. Syftet är att ge ett stöd till de förtroendevalda för förståelse av verksamhetens utmaningar och möjligheter.

Nulägeskartan bygger på en omvärldsanalys och en nulägesanalys.

Här presenteras sammanfattningar av nulägeskartor för nämnderna med störst verksamheter i kommunen: familjenämnden, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden.

Familjenämnden

Omvärldsanalys

Omvärldsfaktorer och trender

Individualisering:
En ny socialtjänstlag under 2025 som kommer att innebära ännu mer förebyggande insatser och mer lättillgänglig och individanpassad socialtjänst.

Demografi:
Sviktande befolkningsunderlag innebär att vi måste höja kvaliteten i förskolan och skolan för att få barnfamiljer att vilja flytta till Tomelilla.

Våra största utmaningar

  • Göra invånarna mer delaktiga och anpassa insatserna efter den enskildes upplevda behov.
  • Främja den psykiska och fysiska hälsan bland barn och unga.
  • Höja måluppfyllelsen och öka närvaron.
  • Att vända på en konservativ kultur där utbildning inte anses spela roll.
  • Att varje lektion är så intressant att ingen elev vill missa den.

Nulägesanalys

Våra målgruppers uppfattning om oss

Det här är vi bra på:

  • Det är lätt att få kontakt med socialsekreteraren eller pedagogen.
  • Gemensam barnomsorgskö.
  • Hög behörighet i personalgrupperna.

Det här behöver vi förbättra:

  • Cirka 30–40% anser att de i ganska liten grad kan påverka vilken typ av hjälp de får från socialtjänsten.
  • Att eleverna väljer Kastanjeskolan inför årskurs 7.
  • Att inkludera vårdnadshavarna.

Vårt fortsatta behov av utveckling

För målgrupperna:

  • Låta invånarna vara medskapare av insatserna.
  • Familjecentralen.
  • Samarbetet med Rädda Barnen och UNICEF.

Internt:

  • Arbeta mer i mellanrummen genom samverkan och tidiga insatser.
  • Se över centrala resurser.
  • Samarbetet med Rädda Barnen och UNICEF.

Våra främsta resultat av utvecklingsinsatser

För målgrupperna:

  • Färre invånare är i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd eller återaktualiseras då flera olika insatser görs för att bli självförsörjande.
  • Höjd måluppfyllelse för behörighet till praktiska program 77,5%
  • Höjda meritvärde de senaste 3 åren i årskurs 6
  • Elevernas trivsel i skolan.

Interna utvecklingsinsatser:

  • Att arbeta systematiskt med avvikelser, klagomål och synpunkter, vilket är ett stöd i utvecklingsarbetet.
  • Den centrala elevhälsans organisation och arbete.

Det här behöver vi förändra

För målgrupperna:

  • Bryta tankemönster − inte tänka insatser utan i stället utgå från individen.
  • Att inte låta förutfattade meningar påverka hur vi bemöter barn, elever och vårdnadshavare och deras framtidsutsikter.

Internt:

  • Nyttja digitaliseringen genom förändrade arbetssätt, till exempel för dokumentation.
  • Fastna i problem som vi inte kan påverka utan i stället tänka innovativt.

Det här uppmärksammar vi extra

  • Förebyggande arbete och tidiga insatser
  • Det är skolans ansvar att öka måluppfyllelsen och höja närvaron men det är allas angelägenhet.

Vård och omsorgsnämnden

Omvärldsanalys

Omvärldsfaktorer och trender

Demografiska förändringar:
Fler äldre vilket medför högre kostnader.

Digitalisering:
Utveckla verksamheten så att välfärdsteknik och digitala arbetssätt bidrar till bättre tjänster och en högre effektivitet.

Individualisering:
Ny socialtjänstlag som träder i kraft 1 juli 2025 som innebär än mer förebyggande insatser och en mer lättillgänglig och individanpassad socialtjänst.

Våra största utmaningar

  • Att göra invånarna mer delaktiga och anpassa insatserna efter den enskildes upplevda behov.
  • Ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa.
  • Framtida kompetensförsörjning där efterfrågan av kompetens är större än tillgången.

Nulägesanalys

Våra målgruppers uppfattning om oss

Det här är vi bra på:

  • Möjlighet för boende att spendera tid utomhus.
  • Bra bemötande inom äldreomsorgen.
  • Inom LSS känner man sig trygg med personalen.

Det här behöver vi förbättra:

  • Anpassa insatsbeslut utifrån behov.
  • Öka trivseln i gemensamma utrymmen på särskilt boende för äldre.
  • Öka individens inflytande inom LSS.

Våra främsta resultat av utvecklingsinsatser

För målgrupperna:

  • Äldreomsorgslyftet innebär att medborgarna möter personal med högre kompetens där antalet utbildade undersköterskor ökat väsentligt, där stödpedagoger och specialistundersköterskor utbildats och en mängd kortutbildningar genomförts.
  • Ung och omsorgsfull − ett fungerande koncept har tagits fram och implementerats.

Interna utvecklingsinsatser:

  • Återhämtningsbonusen har inneburit kvalitetsförbättring och möjlighet till att kvarstå med möjligheten att förbättra arbetstider i verksamheten, kompetensförstärkning, teambuildingsinsatser och omvärldsbevakning.
  • Testbädd på Brinkehem − trygghetslarm har lett till ny kunskap och erfarenheter i kommande utvecklingsarbete.

Vårt fortsatta behov av utveckling

För målgrupperna:

  • Fortsatt arbete med god och nära vård vars mål är att skapa en högre kvalitet för invånaren.
  • Inkludera invånarna i utvecklingen av verksamheten.
  • Motverka digitalt utanförskap.

Internt:

  • Förberedelse för nya Socialtjänstlagen som träder i kraft 2025-07-01.
  • Digitalisering.
  • Kompetensförsörjning.

Det här behöver vi förändra

För målgrupperna:

  • Bryta tankemönster − inte tänka ”insatser” utan i stället utgå från individens behov.

Internt:

  • Nyttja digitaliseringen och förändrade arbetssätt för till exempel dokumentation och verkställighet.

Det här uppmärksammar vi extra

  • Behovet av bostäder ökar, både vad gäller LSS-bostäder och särskilda boenden för äldre, samtidigt som det saknas mellanboende.
  • Förebyggande insatser är på lång sikt mer hållbart.

Samhällsbyggnadsnämnden

Omvärldsanalys

Omvärldsfaktorer och trender

Klimat och miljö:

  • Ny lagstiftning gällande hållbarhet kräver förändrade arbetssätt och stora investeringar.
  • Förväntan på lokalproducerade produkter.
  • Behov av att byta ut proteinkällor.
  • Klimatförändringar − extremväder ger behov av annat materialval och byggnadssätt.
  • Minskad tillgång till vatten.

Digitalisering:

  • Genom att mäta kan vi arbeta smartare och mer effektivt. Behov av initiala investeringar.

Geopolitiska förändringar:

  • Ökade kostnader för energi och drivmedel.
  • Minskad tillgång till energi.
  • Ökad ekonomisk utsatthet, som leder till ökat nyttjande av grillplatser, leder, parker och lekplatser, vilket innebär mer underhåll.

Våra största utmaningar

  • Ökade skötselytor (gäller inte nya ytor i byarna där vi kan göra det mer kostnadseffektivt själva).
  • Höga kostnader för utebaden.
  • Få in fler lokala producenter.
  • Kompetensförsörjning, till exempel kockar, men även fastighetsskötare och anläggningsarbetare − ökad konkurrens gällande löner bland annat från kommunala bolag.
  • Ekonomin − ökade kostnader för livsmedel, material, energi och drivmedel.
  • Hyresmodellen – för lite medel till underhåll för att bibehålla fastigheters ekonomiska värde, vilket gör att posten för oförutsedda händelser behöver användas
  • Den förändrade ekonomiska uppföljningen – utmaning för verksamheten.

Nulägesanalys

Våra målgruppers uppfattning om oss

Det här är vi bra på:

  • Flexibilitet – ställa om när det behövs.
  • Nöjdhet med måltider.
  • Arbetet med tillgänglighets- och trygghetsaspekter.

Det här behöver vi förbättra:

  • Snöröjningen
  • Öppettider för bastu och solrum

Våra främsta resultat av utvecklingsinsatser

För målgrupperna:

  • Skapat nya grillplatser samt satt fler bänkar och soptunnor
  • Skapat öppna dagvattenmagasin och fördröjningsmagasin
  • Ställt om till fossilfritt drivmedel
  • Utökat cykel- och gångvägar
  • Utvecklat och anlagt lekplatser
  • Genomfört trafiksäkerhetsåtgärder
  • Utvecklat motion- och ridspår
  • Tagit i bruk Hydrohexen, virtuell vattengympa, som ger fler möjligheter till träning

Interna utvecklingsinsatser:

  • Infört kostdataprogrammet Aromi − ger möjlighet att få ut bättre statistik
  • Infört ett digitalt egenkontrollsprogem i köken – vilket ger mer kontroll
  • Genomfört projekt med HUT Skåne och lokala producenter för att hitta användningsområden till deras produkter
  • Tagit i bruk Hydrohexen, som frigjort personal

Vårt fortsatta behov av utveckling

För målgrupperna:

  • Ytterligare knyta ihop gång- och cykelvägar
  • Fler tillgänglighets- och trygghetsinsatser
  • Anlägga ytterligare grillplatser och sittplatser
  • Energianpassa fastigheter efter lagkrav
  • Ökat samarbete med yrkes-, och gymnasieskolor för att rekrytera personal
  • Få matsalarna på skolorna att få mer restaurangkänsla
  • Fler aktiviteter på badet
  • Fortsätta arbetet med att uppdatera gatubelysningen

Internt:

  • Kompetensutveckla personal i system för måltidsverkstan, underhållssystem o.s.v.
  • Utveckla tydliga handlingsplaner för arbetet med medföljande skötselmanualer och kartunderlag, gäller flera områden både på gata/park och fastighet
  • Uppdatera hyresmodellen
  • Samverka mer och delta i projekt i ett tidigt skede

Det här behöver vi förändra

För målgrupperna:

  • Packa i engångsformar till alla utom hemmaboende äldre

Internt:

  • Låta medarbetare som utför praktiskt arbete att utföra onödig administration
  • Anställa ineffektivt på baden

Det här uppmärksammar vi extra

Att underhålla i tillräcklig hög grad för att möta lagkrav, klimatfärdplanen samt bibehålla värdet på fastigheter och ge barn och vuxna en säker och trivsam miljö att leva i, nu och i framtiden.

Kultur- och fritidsnämnden

Omvärldsanalys

Omvärldsfaktorer och trender

Utmaning av demokratiska värden:

  • Risk för självcensur vid kritik när vi väljer utställningar/föreläsare.
  • Motverka desinformation och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Digitaliseringen:

  • Förväntan från medborgare (unga och vuxna) och medarbetare om nya service- och arbetssätt.

Geopolitiska förändringar:

  • Ökade kostnader för drift (el, drivmedel) när vi stället om till grönare alternativ.
  • Familjers försämrade ekonomi.

Våra största utmaningar

Kompetensförsörjning:

  • Det finns färre som är utbildade till exempelvis kulturskolepedagoger, kuratorer, utställningstekniker.
  • Sämre pendlingsmöjligheter.
  • Få specialiserade tjänster och högre lönekrav.

Digitalisering:

  • Medborgare (unga och vuxna) och medarbetare förväntar sig nya tjänster och modernare service.

Social hållbarhet:

  • Vi behöver nå fler grupper i samhället, unga som gamla, människor med annan kultur, människor med funktionsvariationer, ensamma och andra som bara inte har som vana att besöka våra verksamheter.

Anläggningar och mötesplatser:

  • För att idrottsföreningar och kulturlivet ska utökas och möta de förväntningar som finns hos medborgare behövs fler ytor att mötas på.

Nulägesanalys

Våra målgruppers uppfattning om oss

Det här är vi bra på:

  • Utställningarna i konsthallen och programverksamheten för vuxna
  • Service och bemötande till föreningarna och i biblioteken, till exempel meröppet på biblioteken
  • Skapa relationer med barn och ungdomar på Soffta och Kulturskolan

Det här behöver vi förbättra:

  • Barn och unga efterfrågar fler ”inköpta” lovaktiviteter
  • Fler ytor till föreningar

Våra främsta resultat av utvecklingsinsatser

För målgrupperna:

  • Fler ungdomar i konsthallen – satsning på gymnasierna ungdomar 16–19 år.
  • Fler småbarnsföräldrar i Kulturhuset – erbjuder babyhäng med konsthall, bibliotek och kulturskolan.
  • Mer programverksamhet i byarna – har möjliggjorts av statliga bidraget ”stärkta bibliotek”.
  • Större samverkan mellan egna enheter och familjecentralen – bland annat läsfrämjande insatser.
  • Fler barn som provat på blåsinstrument (statligt bidrag) – genom projektet ”Blåsväder” för att nå nya grupper.
  • Barn från anpassade grundskolan har fått tillgång till Kulturskolan (statligt bidrag) – genom Kulturkurs innehållande musik, instrument, film, konst och drama.

Interna utvecklingsinsatser:

  • Stödsystemet för föreningar har digitaliserats.
  • Läsfrämjandelyftet − kompetensutveckling för bibliotekspersonal kring barns läsande och barnlitteratur.
  • Mer samverkan mellan enheterna som ger en effektivare verksamhet.

Vårt fortsatta behov av utveckling

För målgrupperna:

  • Utveckla programverksamhet på Kulturhuset för äldre samt 13–19-åringar, hitta nya sätt att möta dem.
  • Fortsätta utveckla samtliga verksamheter för att nå personer med funktionsvariationer (samarbeten med IoF och vård och omsorg).
  • Inventera språk i Tomelilla för att möta upp med litteratur och information.
  • Generell digital kompetens.
  • Hitta nya sätt att nå ut till vårdnadshavare.
  • Erbjuda fler aktiviteter kopplat till hälsa.

Internt:

  • Utarbeta nya dagliga rutiner på Kulturhuset för att bli mer effektiva.
  • Kompetensutveckling inom Barnkonventionen/Barnrätt.
  • Hitta nya sätt att genomföra avgiftsfria kurser på Kulturskolan.
  • Samverka för att öka nyttjandegraden av lokaler.
  • Ett tydligare kvalitetsarbete.

Det här behöver vi förändra

För målgrupperna:

  • Sluta ha projekt som vi inte följer upp.
  • Att sluta erbjuda aktiviteter som inte längre attraherar ungdomar.

Internt:

  • Sluta ha utbildningar som vi inte följer upp.
  • Att sluta tro att vi vet vad barn, ungdomar och andra målgrupper vill.
  • Göra oss av med föråldrade rutiner och processer.

Det här uppmärksammar vi extra

Tänk på att kultur- och föreningslivet kan förändra riktningen på en människas liv, där en människa kan finna hopp om en framtid som en kanske inte stöter på någon annanstans.