Lunnarp

Byn Lunnarp består av två delar, en på vardera sidan om riksväg 11.

Dels den gamla bondbyn norr om vägen med ett antal välbevarade bondgårdar och en gammal skolbyggnad, dels det vi kan kalla stationssamhället söder om vägen, som växte fram när järnvägen Simrishamn–Tomelilla öppnade.

Landskapet kring Lunnarp är svagt kuperat, bördigt, även om jorden på flera ställen har inslag av sand. Det finns några fornlämningar – skeppssättningar – utanför byn.

Eftersom Lunnarp ligger i ett ganska skoglöst område var korsvirkeshus vanliga. 1699 fanns 16 gårdar i byn, men efter skiften återstår i dag bara fyra gårdar. Rätt många av de utflyttade gårdarna anlades en bit från vägen och det planterades allé längs uppfartsvägen, ett tecken på att man var välbärgad. Det finns exempel på både dubbla och ensidiga alléer. Järnvägen fick den andra delen byn att växa fram. Konstigt nog fick även den delen heta Lunnarp fastän husen som byggdes låg inom grannbyn Norra Kverrestads gränser.

Stationssamhället har kvar stationsbyggnaden med sin allé. I närheten ligger de en gång påkostade tvåvåningshusen. För övrigt består Lunnarp av friliggande enfamiljshus och parhus i ett rutnät på båda sidor om huvudvägen mot Kverrestad. Mer än en tredjedel av Lunnarps cirka 150 bostadshus är klädda med tegel och uppförda under 60- och 70-talen. Många av husen från sekelskiftet fram till 50-talet är putsade. Anmärkningsvärt är att många av uthusen finns kvar även om användningen ändrats.

Eftersom Lunnarp saknar kyrka och har sin församlingskyrka i Kverrestad finns inte den typ av samlingsplats som så ofta skapats vid kyrkan. I Lunnarp är den naturliga samlingsplatsen vid idrottsplatsen söder om järnvägen, där inte minst Österlens Garden Show har hållts sedan 2018.

Lunnarp har tågstation och bussförbindelser. Närmaste större ort är Smedstorp i öster och Tomelilla i väster.

Källa: Fastighetsbyrån