Stöd vid beroende

Innan kroppen och hjärnan vuxit färdigt är du känsligare för skador och sjukdomar som alkohol kan ge och ska inte dricka alls. För att skydda den som är ung finns det därför åldersgränser för när du får köpa alkohol.

Vad är för mycket?

Eftersom det kan vara stor skillnad mellan hur olika personer påverkas av alkohol, kan du aldrig jämföra ditt eget drickande med andras. Det viktigaste är inte exakt hur mycket du dricker, utan att du är uppmärksam på andra saker som kan vara tecken på att du har eller håller på att få problem med alkohol. Det kan till exempel vara:

  • Att du tål mer. Dricker du ofta vänjer sig kroppen och du behöver mer alkohol än tidigare för att bli full.
  • Att du dricker mer än du hade tänkt.
  • Att du dricker så mycket att du får minnesluckor. Det kan vara ett tecken på att hjärnan börjat skadas.
  • Att du känner att du behöver dricka igen ”dagen efter”, för att må bättre eller för att du känner ett sug.
  • Att du fortsätter dricka fast du mår dåligt på något sätt.
  • Att drickandet gör att det går sämre i skolan eller på jobbet eller att du struntar i aktiviteter.
  • Att ditt drickande förstör relationer med kompisar eller familjen.
  • Att du inte erkänner för dig själv hur mycket du dricker, och inte vill prata med andra om det.
  • Att du blir nedstämd, irriterad eller får ångest. Det kan bero på att du gjort något du ångrar eller skäms för när du varit full, att du vet att du dricker för mycket, eller att kroppen och hjärnan reagerar på alkoholen.
  • Att du ofta känner dig rastlös.
  • Att du får sömnproblem.
  • Att du får ont eller andra problem med magen.

Att dricka för mycket kan också leda till att du hamnar i riskfyllda situationer. Det kan till exempel vara en olycka, bråk eller misshandel, att du har sex fast du inte vill eller sexuella övergrepp. Alkohol kan även göra att du själv gör saker som du inte borde, att du begår brott, skadar dig själv eller någon annan, det kan till och med uppstå livsfarliga situationer.

Alkoholmissbruk innebär att du gång på gång ställer till det för dig, när du har druckit. Alkoholmissbruk är inte samma sak som att vara alkoholberoende, men det hör ihop. Risken för att bli alkoholberoende är större om du dricker ofta eller mycket.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

De flesta vet att droger kan vara farliga för kroppen och att användande innebär olika risker, men i början tänker nog ingen på sig själv som missbrukare eller att man ska bli beroende. Men efter ett tag brukar problemen börja komma och ju längre man håller på, desto svårare blir det att styra sitt användande och att sluta. Risken att hamna i missbruk eller beroende finns för alla, det går inte att veta vem som kommer att göra det eller hur lång tid det kan ta.

Hjärnan har ett belöningscentrum som aktiveras detta när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad med mera. Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg.

Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, kaffe och nikotin ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor.

Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.

Olika typer av beroenden

Felaktig användning av belöningscentrum är vanligare hos en del människor som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra och som bär på oro och stress. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:

  • Alkoholism och drogmissbruk
  • Matmissbruk
  • Sexberoende
  • Spelmissbruk
  • Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)

En likhet mellan ätstörningar och drogmissbruk är att missbruket tvångsmässigt utvecklas mot ett starkare beroende utan hänsyn till den egna hälsan. Trots allvarliga komplikationer har människor som missbrukar svårt att överge sitt missbruk.

Tecken på missbruksproblem

Några tecken på om ett barn eller ungdom har missbruksproblem kan vara:

  • skolkar mycket.
  • får sänkta betyg.
  • ofta är väldigt trött.
  • ljuger eller får kraftiga humörsvängningar och blir aggressivt.
  • luktar konstigt.
  • har ovanliga märken på kroppen.
  • blir väldigt kropps- och träningsfixerade (vid missbruk av till exempel anabola steroider).

Källa EU:s medicinska experter (Web4Health) samt UMO

Ätstörningar kan vara olika och behöver inte synas utåt. Men det finns många saker som kan vara tecken på att man har problem med sin relation till mat, ätande eller kroppen.

Ätstörningar påverkar också relationen till andra personer; det är vanligt att man håller sig mer för sig själv.

Tecken på att det handlar om en ätstörning:

  • Att man bantar och blir mer och mer upptagen av det.
  • Att man skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
  • Att man äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter ”förbjuden” mat när man är ensam.
  • Fixering vid mat och vikt.
  • Att man tränar överdrivet mycket.
  • Växlande humör.
  • Att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre.
  • Dålig självkänsla eller självförakt.
  • Skev eller felaktig uppfattning av sin egen kropp.
  • Olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker.
  • Ångest eller nedstämdhet, som kan gå så långt att man skadar sig själv eller får självmordstankar.
  • Att man gör sig av med det man har ätit, genom att till exempel kräkas.
  • Problem med pengar, eftersom man handlar mycket mat.
  • Att man får sömnproblem.

Om man känner igen sig i några eller många av tecknen kan det handla en ätstörning och man bör söka hjälp.

Källa: UMO

Mariamottagning sydost i Ystad är en öppenvårdsmottagning för unga upp till 25 år som har problem kopplade till alkohol eller droger. Mottagningen är ett samarbete med Region Skåne och är i första hand till för boende i kommunerna Ystad, Tomelilla, Simrishamn och Sjöbo.

Är du en ung person som har tankar och funderingar kring alkohol eller droger?
Då är du välkommen att kontakta oss.

  • Du kan få hjälp med kostnadsfri information, rådgivning och behandling.
  • All kontakt är frivillig och du kan vara anonym vid första besöket.
  • Mottagningen är en integrerad verksamhet vilket innebär att både kommun och region Skåne arbetar tillsammans. På mottagningen kan man träffa socionom, sjuksköterska, behandlare och läkare.
  • Initiativet till kontakt med Mariamottagningen kan tas av ungdomen själv, föräldrar, socialtjänsten, skolan, sjukvård eller andra vuxna.
  • Mariamottagningen sydost vill även ge dig som förälder eller anhörig stöd och råd i frågor om alkohol eller droger. Du kan besöka mottagningen själv eller tillsammans med ditt barn.

Vi finns i Ystad på Nils Ahlins gata 1, 2:a våningen.
Du når oss på telefon: 0411-57 74 55 för rådgivning och information eller för att boka besökstid.

Telefontider:
• Måndag – torsdag 08:30 – 16:00
• Fredag 08:30 – 14:00

Det går också bra att maila dina frågor till mariamottagning@remove-this.ystad.remove-this.se.

Läs mer om öppettider och annat på Ystad kommuns webbplats.