Om du mår dåligt

Alla människor mår dåligt ibland och det är okej. Det kan vara under en kortare period eller en längre, det kan ha en självklar orsak eller ingen alls. 

Det viktiga är att du kommer ur dina dåliga perioder, men det kan ibland vara svårt att göra på egen hand.

Du ska söka hjälp om du mår dåligt länge eller om du mår mycket dåligt. Kontakta till exempel en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin (bup). Du kan få hjälp av skolsköterskan eller skolkuratorn om du går i skolan

Små barn överlever inte utan omsorg från vuxna. Även större barn behöver en god omsorg av sina föräldrar för att utvecklas väl, kroppsligt, socialt och känslomässigt. De behöver mat och kläder. De behöver hjälp med läxor och de behöver få sina känslomässiga behov uppfyllda.

För det allra mesta får barn sina behov tillräckligt väl tillfredsställda av sina föräldrar. Men ibland räcker inte föräldrarnas förmåga till. Brister i omvårdnad och tillsyn är försummelser av barnet i vardagen. Det allvarliga behöver inte vara vad som sker vid ett speciellt tillfälle, utan att barnet under en längre period inte blir väl omhändertaget av sina föräldrar.

Av olika anledningar förmår inte föräldern sådana saker som att ge sitt barn tillräckligt med mat eller hjälpa det iväg till skolan när det är morgon. Barnet eller ungdomen får sköta sig själv och får inte tillräckligt med skydd av sin förälder. Det finns också en emotionell omsorgsbrist.

Det finns många orsaker till att en förälder inte klarar av att ge sitt barn en tillräckligt god omsorg. En psykisk sjukdom kan göra det omöjligt att förstå sitt barns behov. En annan orsak kan vara att föräldrar är så upptagna och stressade av egna problem att det inte finns plats för barnets behov.

När föräldrarna brister i sin omsorg måste andra vuxna ingripa, både för att hjälpa och skydda barnet, men också för att ge föräldern stöd i sin förmåga att vara förälder åt sitt barn.

Källa: BRISBarnperspektivet

Ekonomisk utsatthet kan innebära att barn eller ungdomar får leva och växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser.

Det kan innebära att ens familj knappt har pengar för att täcka livets nödtorft som mat, hyra, el och kläder. Det kan också innebära att man klarar att täcka de materiella nödvändigheterna, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som avviker från sociala normer och skälig levnadsstandard.

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig och/eller psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar.

Barn med funktionsnedsättningar är i första hand barn med samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktiga och utvecklas.

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Vid samtidiga insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan hjälpen enligt lag samordnas i en så kallad samordnad individuell plan, SIP.

Källa: UMO samt 1177

Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet. Krisen är både en reaktion på det som hänt och en tid för anpassning till den nya verkligheten.

En kris kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man är med om en olycka, upplever en katastrof eller att något annat oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom. Om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande.

Olika sorters kriser

En så kallad livskris kan utlösas av till exempel en anhörigs sjukdom. Det är en typ av kris som oftast går att bearbeta och komma igenom med stöd av familj och vänner, även om det inte alltid känns så när man är mitt i den.

Utvecklingskriser är en del av människans psykologiska utveckling. De kan uppstå vid viktiga övergångar i livet, till exempel när man som tonåring tar klivet in i vuxenvärlden. Det är perioder då man är mer sårbar. Om det då händer något som upplevs som extra jobbigt har man sämre förutsättningar att hantera det.

En tredje typ av kris är den som kan inträffa i samband med plötsliga och oväntade händelser. Det kan till exempel vara dödsfall, sjukdom, olyckor och katastrofer samt våld och hot. Man har inte fått tid till att förbereda sig. Det oväntade drabbar en som ett knock-out-slag. Även den här typen av kriser klarar de flesta att ta sig igenom om man får stöd från människor i ens närhet.

En del personer kan under en tid behöva mer professionell hjälp för att orka ta itu med konsekvenserna av det som hänt.

Källa 1177 Vårdguiden

Mobbning är när någon systematiskt trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt. Mobbning betyder att man utesluts ur kamratkretsen, blir illa behandlad och förtrycks. Mobbning är ingen engångsföreteelse utan en systematisk kränkning av en person.

Mobbning kan vara allt ifrån att bli kallad nedsättande saker till att bli utsatt för våld. Det har även blivit vanligare att mobbning sker via sociala medier. Mobbning kan också vara att bli utfryst.

Mobbning är vanligare än man tror. En tredjedel av alla skolbarn har blivit utsatta för någon form av mobbning under sin skoltid. Hos många sitter ärren efter mobbning kvar länge, ibland hela livet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på mobbning.

Tecken på mobbning:

  • Barnet blir tystare.
  • Barnet berättar inte vad som händer i skolan.
  • Kompisar följer inte med hem.
  • Barnet slutar umgås med barndomskompisar.
  • Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma.
  • Barnet får en helt ny umgängeskrets, ofta i en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på.
  • Återkommande huvudvärk och annan värk.
  • Vredesutbrott.
  • Sämre aptit.
  • Mardrömmar.
  • Blåmärken och andra skador.
  • Saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner.
  • Sämre studieresultat.

Källa 1177 Vårdguiden

Det är ett absolut förbud för vuxna i till exempel förskola eller skola att kränka elever, till exempel säga elaka saker, hota eller använda våld. Diskriminering är när personal på en skola behandlar en person sämre än någon annan person i en jämförbar situation för att man till exempel är bisexuell eller är född i ett annat land än Sverige.

Det kan också vara att en lärare, rektor eller annan personal trakasserar dig. Diskriminering kan även vara indirekt. Ett exempel är när regler som verkar neutrala faktiskt är orättvisa för personer från en viss grupp, till exempel flickor eller kvinnor.

Även diskriminering man drabbas av som har samband med sina anhöriga är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Till exempel om dina föräldrar är homosexuella och du trakasseras för detta.

Du kan också anmäla din skola om den inte har utrett en anmälan om trakasserier eller åtgärdat trakasserier från andra elever eller studenter där.

Kränkande eller diskriminerande behandling kan du anmälda till barn- och elevombudet, BEO och till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Källa Diskkrimineringsombudsmannen, DO samt barn- och elevombudet, BEO.

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om du tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.

Alla situationer är unika och du vet bäst själv hur det känns att vara i ens egen situation. Trivs du inte i skolan, kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på ditt problem.

Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som du kan byta idéer och erfarenheter med. Ibland kan du själv hitta orsaken till att du känner som du gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver man andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet. Man ska inte behöva må dåligt i sin skola.

Källa UMO

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.

Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen.

Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja.

Exempel på sexuella övergrepp:

  • Att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
  • Att någon pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
  • Att tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
  • Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
  • Att någon gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
  • Att någon utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
  • Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.
  • Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
  • Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.

Källa UMO

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att man har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig.

Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att ens föräldrar inte längre ska bo ihop. Att man kanske måste flytta, byta skola eller att behöva bestämma med vem man ska bo och när. Man kan lätt känna sig ensam med sina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur man själv har det.

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa en om man inte har det bra. Om man själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen.

Källa UMO

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.

Stress är den känsla som uppstår när man känner att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när man har för höga krav och förväntningar på sig. Som att man inte får tiden att räcka till för allt som ska göras i skolan eller på jobbet, samtidigt som man till exempel ska hinna träna, träffa kompisar, vara med familjen och hinna med olika fritidsaktiviteter.

Stressymtom

Det finns flera olika saker som kan tyda på att man är stressad på ett sätt som inte är bra för en. Till exempel att man:

  • sover dåligt på nätterna.
  • känner sig trött fast man har sovit.
  • ofta får ont i huvudet eller magen.
  • spänner sig och får ont i nacken eller axlarna.
  • får hjärtklappning.
  • känner sig nedstämd eller får ångest.
  • känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en.
  • lätt blir irriterad och arg över småsaker.
  • har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker.
  • känner sig rastlös och har svårt att koppla av.

Om man ofta känner sig stressad och besväras av det är det bra att försöka göra något åt det eller söka hjälp. Man kan börja med att berätta att man är stressad för en kompis, någon i familjen eller någon annan.

Stress kan också bero på en jobbig situation hemma eller oförmåga att koppla av ifrån dataspel eller sociala medier. Att ha varit med om stora påfrestningar som krig och flykt från sitt hemland eller dödsfall i familjen kan också leda till stark stress.

Ångest

Symtom på stress, till exempel rädsla och oro, kan övergå i ångest. Ångest kan vara en ständigt närvarande känsla av en obestämd fara. Ångest kan också vara en känslostorm som kommer plötsligt och kraftfullt. Det senare brukar man kalla panikångest.

Ångestkänslan kan växa sig så stark att den tar ens energi och blir ett hinder i livet. Om ångesten hindrar ett barn från att leva som vanligt, det vill säga gå i skolan, hålla ett föredrag eller sitta med i klassrummet, åka buss eller gå i affärer, så behöver barnet hjälp.

Följande symtom är vanliga vid ångest: hjärtklappning, tryck över bröstet/svårt att andas, yrsel, svettningar, spända muskler, torr i munnen eller klump i halsen, stickningar i händerna.

Källa UMO samt Barnperspektivet (BRIS)

Senast uppdaterad: 2019-11-19