Omvärldsanalys 2021-2022

Tomelilla kommun tar regelbundet  fram en omvärldsanalys − här hittar du den för 2021 - 2022.

Genom omvärldsanalys kan vi arbeta proaktivt med de omvärldstrender och specifika utmaningar som påverkar kommunen. Vi planerar för att använda våra gemensamma resurser på bästa sätt, vi minskar kunskapsglappet mellan nutid och framtid. När vi tar hänsyn till omvärldens påverkan kan vi få en planering som är effektiv och som kan utveckla kommunen i en hållbar riktning.

Vi vill påverka den omvärld vi lever och befinner oss i, vi vill inte bara anpassa oss efter förändringarna utan vi vill vara drivande och ledande i utvecklingen.

    Om man vet vart man ska, måste man identifiera vilken väg man ska välja.

    Omvärldsanalysen ger oss verktyg för att välja den väg som inte nödvändigtvis är snabbast, men mest gynnsam för målet. Den hjälper oss också förstå när vi behöver rusta oss lite extra eller måste ta oss fram på ett helt nytt sätt och ta oss framåt mot vår vision, Tomelilla 2030.

    De stora megatrenderna påverkar alla. När detta förord skrivs, är vi mitt inne i den pandemi som skakat om en hel värld. Den är ett bra exempel på hur megatrenderna också inverkar på varandra i en ständig rörelse. Hur bestående coronapandemins effekter blir på de övriga återstår att se, men i det korta perspektivet är det tydligt. Vissa megatrender har påverkats positivt, medan andra hållits tillbaka. Sällan har det glokala perspektivet blivit så tydligt som nu.

    I Tomelilla kommun ska vi löpande arbeta med en analys av de omvärldsfaktorer som berör vår verksamhet. Vi kan inte kontrollera allt, men vi kan styra över våra val av arbetssätt och åtgärder. I vårt tillitsbaserade styr- och ledningssystem, har omvärldsanalys en central roll för att kunna skapa den nulägesanalys och den nulägeskarta som ska tjäna som underlag för politiska prioriteringar. Till den bidrar alla. Diskussion och dialog på arbetsplatsträffar är inbyggt i arbetssättet och kvalitetssäkrar nulägesanalysen.

    Att snabbt kunna ställa om och hitta innovativa lösningar, den förmågan har pandemin satt på prov. Det krävs också mod att både leda och verka i en förändring. Att våga prova, tänka nytt och att lära av sådant som inte blev som vi tänkt, är en förutsättning för utveckling i Tomelilla kommun. Och alltid med kundens perspektiv som utgångspunkt. Det är bärande delar i såväl ledarpolicy som medarbetarpolicy.

    Därför ska vi...

    • Uppmuntra varandra till innovation i stort och smått. Även mindre förbättringar av något som upprepas skapar snabbt stor nytta. Vi ska ta ansvar för att minska krångel i våra tjänster som ger upphov till ineffektivitet och missnöje. Synpunkter och klagomål ska vi se och använda som resurser i förbättringsarbetet.
       
    • Dela med oss av våra lärdomar och erfarenheter – både internt och utanför organisationen. Vi ska också vara öppna för att hämta inspiration och lösningar av andra. Fortsätta att arbeta i ”mellanrummen”, alltså samverka och samarbeta där värdet för invånare, företag och besökare är tydligt.
       
    • Tänka ”digitalt först” innebär att alltid ha med det digitala perspektivet och ta tillvara den ökande digitala kompetensen hos dem vår service riktar sig till. Det handlar både om att vara tillgänglig som kommun när invånare och andra behöver våra tjänster och att förbättra servicen. Den välfärdsteknik som utvecklas, bidrar starkt till att vårt arbete inom omsorgen kan ge rätt stöd och facilitera brukares egen förmåga till ett så självständigt liv som möjligt.
       
    • Försöka ta tillvara de nya insikter effekterna av pandemin gett oss. De livskvaliteter som frodas i Tomelilla på Österlen i kombination med väl utbyggt fibernät skulle kunna innebära att fler väljer att leva och verka här. Avstånden till stora arbetsmarknadsregioner krymper med en god infrastruktur, både digital och fysisk. Vi är en del av det öppna Skåne, men också en del av en storstadsregion med Köpenhamn som centrum. En ny planerad tunnelförbindelse mellan Danmark och Tyskland öppnar möjligheter vi i Skåne inte sett sedan Öresundsbron invigdes.

    /Britt-Marie Börjesson, kommundirektör

    Megatrender - drivkrafter som påverkar oss

    Megatrender brukar man kalla de globala och övergripande förändringar som påverkar all mänsklig aktivitet och som inte kan undvikas eller förändras genom lokala beslut eller strategier.

    Det finns lite olika sätt att definiera megatrender men vi kommer att särskilt belysa sju av de som oftast anges som viktiga.

    Världen

    Kostnaden för fysiska transporter över jordklotet, och kostnaden för informationsöverföring, har minskat sedan flera hundra år. Det här leder till en ständigt ökande rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor.

    Världens länder och människor kommer närmare varandra och alla former av mänsklig kultur, från matvanor till politiska sedvänjor, blandas över hela världen. Samhället får en ökad mångfald på alla platser i världen. Det här för människor närmare varandra men det ökar också risken för friktion och motsättningar.

    Företag och individer kan arbeta, driva verksamhet och göra affärer i hela världen men de utsätts också för konkurrens på sin ”hemmamarknad” på ett sätt som inte var vanligt tidigare.

    Denna nya konkurrens leder till kostnadsminskning och lägre konsumentpriser men den leder också till ett tryck nedåt på löner och levnadsvillkor för de som tidigare legat högt på en global skala. Kraven på att vara kompetent och konkurrenskraftig ökar.

    Tomelilla

    Det finns företag och människor i Tomelilla som har hela världen som marknad och som i högsta grad är en del i en globaliserad värld. Vår region har en stark besöksnäring och det betyder också att Tomelilla är en del av marknaden för människor som lever på helt andra ställen på jordklotet.

    Det är viktigt att kommunens syn på företag och företagande avspeglar detta och att vi förstår att en fungerande infrastruktur, både för människor och gods, är en förutsättning för fortsatt utveckling.

    Globalisering innebär nya möjligheter för företagande, utbildning och försörjning för människor i Tomelilla. Men det kräver i sin tur att Tomelilla är en del av sin omvärld, påverkar och omfattas av beslut som fattas inte bara lokalt utan regionalt, nationellt och internationellt.

    En särskild aspekt av globalisering är att människors förväntningar förändras. Även en lokal företagare eller en lokal medarbetare kommer att jämföras med hur det ser ut på andra ställen i världen. Oftast betyder det att kraven ökar, inte bara på företag som faktiskt konkurrerar utan också på kommunens service, utbudet i regionen och andra tjänster som egentligen är lokala.

    Världen

    Befolkningsökningen i världen avstannar långsamt men fortfarande är det en ökning. Totalt sett är världens befolkning ungefär 7,8 miljarder människor och den ökar med ungefär 60 miljoner varje år under de kommande åren (ca 100 miljoner födda och ungefär 40 miljoner som dör).

    Den mer dramatiska förändringen av befolkningssammansättningen består i att människorna i världen lever längre. Beroende på bättre ekonomi, bättre medicin, bättre utbildning och allmänt bättre levnadsförhållanden så ökar andelen äldre, både i industrialiserade länder och i det som ibland kallas utvecklingsländer. Tillsammans med minskande födelsetal betyder det att befolkningspyramiderna blir mindre pyramidlika.

    Den här utvecklingen förstärks av att allt fler unga studerar allt längre, d v s det tar längre tid innan de kommer in i arbetslivet och börjar bidra till samhällets försörjning.
    Allt färre unga skall alltså försörja allt fler äldre vilket i princip bara kan lösas genom antingen produktivitetsökningar eller genom att pensionsåldern skjuts upp. 

    Tomelilla

    Befolkningstillväxten i Tomelilla har ökat de senaste åren, ökningen har i allt väsentligt skett genom inflyttning, både från andra delar av Sverige och från länder utanför Sverige. I översiktsplanen är befolkningsmålet för 2025 satt till 14000 personer. En ökning som kräver planberedskap för byggnation av bostäder och en beredskap för skola, vår och omsorg.

    Även i Tomelilla ser vi att åldersstrukturen förändras och att andelen äldre som bor på landsbygden ökar. Trenden visar att befolkningen blir äldre, färre personer ska försörja allt fler.

    Individualisering är ett sammansatt begrepp som innefattar det faktum att allt fler människor betraktar sig själv som ”subjekt” snarare än som delar av en mer kollektiv samhällskropp. Men individualisering är också alla de förändringar som innebär att människor får egenmakt, från rätten att avvika från sin familjs livsstil, religiösa, kulturella och traditionella mönster – till att som självständig individ få vara med och styra samhällets utveckling både vad gäller politik och offentlighet och vad gäller konsumtion och privata marknader.

    Den här individualiseringen går hand i hand med förbättrade levnadsvillkor, bättre utbildning och bättre samhällsekonomi. Det är inte möjligt att entydigt fastställa när t ex utbildning leder till individualisering – eller när det tvärtom är så att ett ökat individfokus leder till fler människor i utbildning. Det är sammanhängande frågor, inte den relativt enkla orsak-verkan som vi kanske förväntar oss.

    Några generella konsekvenser av denna individualisering är:

    Ökande krav på egenmakt och valfrihet

    Ökande andel ensamhushåll

    Ökande krav på att vara, eller framstå som, ”unik”.

    Ökande krav på att utbildning, arbetsliv, kollektivtrafik och offentlig välfärd anpassas till ”mig”/den enskilde

    Ökande tendenser till klusterbildning som inte är geografiskt eller socioekonomiskt betingade utan snarare byggs utifrån gemensamma intressen eller gemensamma erfarenheter.

    Tomelilla

    Individualisering innebär på lokal nivå att det blir allt svårare att upprätthålla en gemensam identitet, åtminstone om den identiteten bygger på en geografisk, socioekonomisk eller kulturell grund. Begrepp som ”svensk”, ”farsing”, ”arbetare”, ”bonde” eller ”Tomelillabo” blir svårare att använda för att skilja oss från dem. I stället kommer människor att identifiera sig utifrån samhörigheter, communities, som de själv valt och som normalt inte har någon geografisk förankring.

    Individualisering betyder också att människorna i Tomelilla i allt högre grad kommer att kräva att få kommunal service på det sätt och med det innehåll som just de är betjänta av.

    Världen

    Digitalisering innebär att relativt stora delar av det som tidigare var förbehållet människor nu görs, eller kommer att göras, av maskiner. Kommunikation, information och olika former av övervakning. Men också beslutsfattande, simulering, mönsterigenkänning och regelrätt interaktion med medborgare.

    Digitaliseringen förändrar därmed i grunden förutsättningarna för människor, arbete och samhälle. Inte bara erbjuder digitalisering möjligheter till effektivare produktion, leverans och konsumtion av varor och tjänster, det förändrar också sättet på vilket vi förstår utbildning, politiskt arbete och samhällsuppbyggnad.

    Digitalisering förändrar också den grundläggande föreställningen om vad kompetens är – och kanske till och med bilden av vad det är att ”vara människa”.

    Över tid förändrar det också styrkeförhållanden i världen där nationer och regioner som tidigare haft ett försprång p g a råvarutillgång eller kanske utbildningsnivå får se de här fördelarna försvinna till förmån för kompetenser och kvaliteter vi ännu inte riktigt förstått eller kunnat sätta ord på.

    En ökande digitalisering betyder också nya möjligheter till mobilitet, inte bara i termer av att människor och gods flyttar på sig utan också att det är möjligt att t ex byta underleverantör i ett industriföretag bara genom att bokstavligen trycka på en knapp eller att det blir möjligt att byta yrke och yrkesbana med oerhört mycket mindre ansträngning och resursförbrukning än nu.

    En digitalisering av arbetsmarknaden kan innebära att vi får en polarisering med tre tydliga grupper. De som exploaterar och drar nytta av nya yrken och skickligheter, de som blir överflödiga på kortare eller längre tid och de som inte berörs (eller som inte tror att de berörs).

    De här grupperna kan mycket väl samexistera i en liten kommun men de kan också vara särskiljande mellan nationer eller rent av mellan kontinenter. I båda fallen kommer de att utsätta samhällskontrakt och samhällsrelationer för svåra påfrestningar.

    Tomelilla

    Den svenska regeringens digitaliseringsstrategi anger inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige och det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalt kompetenta och trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och infrastruktur är viktiga förutsättningar.

    För att nå det övergripande målet innehåller strategin fem delmål som förklarar hur digitalisering ska kunna bidra till en positiv samhällsutveckling:

    1. Digital kompetens - I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens.
    2. Digital trygghet - I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för alla att på ett säkert sätt ta del av, ta ansvar för samt ha tillit till det digitala samhället.
    3. Digital innovation - I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas.
    4. Digital ledning - I Sverige ska relevant, målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling ske genom digitalisering.
    5. Digital infrastruktur - Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer digitalisering.

    För Tomelillas del betyder det att invånarnas förväntningar, och krav, kommer att vara att den egna kommunen och de kommunala tjänsterna lever upp till de här fem delmålen.

    Till det kommer att Tomelilla kommun kan effektivisera sina tjänster och realisera både bättre service till medborgarna och lägre kostnader.

    Det kommer att ställa stora krav på organisationens anställda vad gäller förmågan till lärande och kompetensutveckling. Det kommer också att ställa stora krav på att förstå de ibland väldigt grundläggande skillnader som finns mellan traditionell kommunal verksamhet och verksamhet byggd på digital infrastruktur och digitala verktyg.

    Världen

    Världens befolkning lever nu på ett sätt som inte är hållbart. Varken klimatpåverkan eller förbrukningen av naturresurser är på en nivå som kan upprätthållas särskilt mycket längre. Vårt överutnyttjande av jordens resurser skapar klimatförändringar, hot mot den biologiska mångfalden, minskad tillgång på vatten och en rad andra konsekvenser som i sig gör att förutsättningarna för mänskligt liv ter sig hotade.

    De här förändringarna kan också förväntas leda till både klimatflyktingar, d v s människor vars livsmiljö inte längre kan försörja dem, och ett ökat antal konflikter som utbryter över de knappar resurserna, vatten, odlingsbart land eller råvaror. Detta kan i sig också leda till ökande flyktingströmmar.

    En majoritet av världens länder, befolkning och ledare, har bland annat därför föresatt sig att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader vilket kräver radikal omställning av konsumtion och teknologi. Några viktiga generella ingredienser i detta är delningsekonomi/cirkulär ekonomi, minskade transporter och fossilfri energiproduktion.

    Att bekämpa klimatförändringarna är ett av de 17 globala målen för hållbar utveckling, som FN antog i september 2015, under namnet Agenda 2030. Måldokumentet utgör den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som någonsin har antagits. De globala målen innefattar såväl ekonomisk, ekologisk som social hållbarhet och de ersätter FN:s milleniemål, som fokuserade på fattigdomsbekämpning.

    Tomelilla

    Sveriges riksdag har under 2017 röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, som innefattar en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och nya klimatmål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

    I handlingsplan Agenda 2030 står det att. ”Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan. Genomförandet innebär en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat, på hemmaplan och som del av det globala systemet.” För att uppnå det krävs kommunernas delaktighet och engagemang.

    Hållbarhetsarbetet berör alla aspekter, sociala, ekonomiska och miljömässiga, där Tomelilla har ett antal utmaningar att hantera. Som offentlig aktör finns ett ansvar och en uppgift att agera föregångare i klimatomställningen och göra det lätt för invånare att agera klimatsmart och hållbart. Redan idag jobbar kommunen aktivt för att uppnå en hållbar utveckling med fokus på kommande generationers möjligheter. Gemensamt med grannkommuner och andra aktörer kan omställningen gå ännu snabbare.

    Världen

    Sedan slutet av det kalla kriget och Berlinmurens fall 1989 har världen i allt väsentligt varit geopolitiskt stabil. Ett starkt USA utan någon egentlig motpol, ett stabilt EU och Asien dominerat av Kina och Indien med huvudsakligt fokus på egna och interna angelägenheter.

    Under de senaste åren har det ändrats radikalt och vi har ännu inte sett resultatet eller en antydan om ett nytt stabilt läge. USA har, med Trump, dragit sig undan rollen som västvärldens ledare, EU gungar fortfarande i ovisshet efter, eller under Brexit, Ryssland visar ambitioner att återta sin forna roll, inte minst genom olika mer eller mindre bekräftade försöka att lägga sig i andra länders val och politik. Kina tycks vara på väg mot en mer aktiv och dominerande position i världen, inte minst vad gäller handel.

    Oavsett hur det kommer att utvecklas betyder det att just nu, och under överskådlig tid, är världen en betydligt mer ostabil plats än vad vi är vana vid. Det här kommer att påverka räntor, valutakurser, flyktingströmmar och möjligheterna till globala överenskommelser om allt från teknikstandard och frihandel till mänskliga rättigheter och klimatmål.

    Tomelilla

    Tomelilla kan komma att påverkas av geopolitik på tre sätt:

    Konflikter mellan grupper i världen kan förvärras och de konflikterna kan då komma att återspeglas också mellan människor i Sverige i den mån dessa har lojalitet, släktband, ekonomiska eller politiska intressen i de platser där sådana konflikter bryter ut.

    Möjligheten att importera och exportera varor och expertis kan komma att förändras dramatiskt. Både som en följd av förändrade konfliktlinjer och som en följd av olika restriktioner eller rena handelskrig mellan de stora aktörerna i världen. Inte minst det osäkra läget i Brexit innebär stora risker också för små företag i Sverige.

    Konflikter i Europa eller i Europas närområde kan leda till nya flyktingströmmar och humanitära katastrofer som blir svårare att hantera om EU är försvagat av utträdesdiskussioner eller av interna konflikter kring t ex mänskliga rättigheter eller demokratiunderskott.

    Världen

    Den just nu pågående coronapandemin har tre övergripande effekter på världen.

    1. Världen har fått en nästan chockartad insikt i att världshälsa är ett sant globalt fenomen. Vare sig HIV/Aids, Ebola eller Svininfluensan har egentligen varit globalt övergripande problem. I stället har vi kunnat föreställa oss att epidemier och sjukdomar i huvudsak är ett problem för länder med dåligt utvecklad sjukvård och med en befolkning som lever under dåliga ekonomiska och sociala förhållanden. Corona däremot är en icke-diskriminerande pandemi som kommer att ställa om våra föreställningar för lång tid framåt.

    2. Världsekonomin har bromsats upp. IMF (International Monetary Fund) förutspår en minskning av den globala ekonomin på upp emot 3% vilket gör det till den största inbromsningen av världens ekonomi sedan den stora depressionen på 1930-talet.

    3. Vissa branscher, såsom resande och besöksnäring, upplever att människor ställer om, snarare än ställer in. Det betyder att människor och företag hittar andra sätt att kommunicera än genom resande. Det kan antas kvarstå även efter det att pandemin dragit förbi.

    Tomelilla

    Vi tycks vara på väg att förändra våra vardagsbeteenden på ett sätt som är både omvälvande och, i många fall, troligen bestående. Sättet på vilket vi ser arbete, utbildning, socialt umgänge och semestrande kan mycket väl vara permanent förändrat när coronapandemin är över och det kan komma att bli mycket svårt, eller omöjligt, att få tillbaka t ex långväga turister eller konferensgäster.

    Vi kommer också att utveckla arbetsformer och arbetsplatser som är epidemisäkra, snarare än coronasäkra. Det är med stor sannolikhet en vinst ur alla möjliga aspekter men det är också en turbulent omställning för många, både arbetsgivare, arbetstagare och underleverantörer.

    Samhället kommer troligen också att ställa om en hel del av sitt förebyggande folkhälsoarbete från det ensidiga fokus på livsstilssjukdomar som vi kunnat kosta på oss att också jobba epidemi- och sjukdomsförebyggande i ett mer akut hänseende.

    Världen

    Urbanisering betyder i första hand att människor flyttar från landsbygden in till städerna. Det är en utveckling som pågått under större delen av mänsklighetens utveckling men med en oerhörd acceleration de senaste 50 åren. I världen sägs ungefär hälften av alla människor bo i städer och enligt FN kommer siffran att vara 70% redan år 2050.

    Urbanisering innebär en annan belastning på naturresurser och miljö än vad landsbygdsboende gör, det finns väldigt delade meningar om ifall denna förändring är en förbättring eller en försämring.

    Urbanisering betyder också en förändring av attityder och livsstil som i och för sig kan omfatta också de som bor i landsbygd. Krav på valmöjligheter, service och ett rikt utbud av både nödvändiga och onödiga varor och tjänster kan sägas vara ett urbant fenomen.

    Tomelilla

    I Sverige bor cirka 39% av befolkningen i storstaden, när staden blir norm stärks städernas betydelse som politisk maktfaktor och kultbärare.

    Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. De stora städerna växer främst genom invandring Var invånarna väljer att bo påverkar möjligheterna att erbjuda god samhällsservice såsom exempelvis kollektivtrafik. Av de invånare som är 80 år eller äldre förväntas cirka 30% bo på landsbygden och 70% i tätorterna. För att stärka centrum i Tomelilla är det viktigt att tätorterna, främst centralorten fortsätter att växa.

    Detta sker dels genom födelseöverskott, dels genom inflyttning av nya tillkommande invånare. Det ger ökat underlag för det som människor idag i större utsträckning efterfrågar, bl.a. kultur i ett vidare begrepp. Genom att äldre flyttar till tätorten och yngre till landsbygden, får vi en bostadsrotation som kan göra att kommunens landsbygd vitaliseras och säkerställer generationsskiften.

    Detta förutsätter dock att även landsbygden och de mindre orterna, och hit hör ju också Tomelillas centralort, utvecklas mot en urban livsstil.

    Tomelillas utmaningar

    En utmaning lyfts fram för att den kan påverka Tomelilla inom flera områden och ska vara av sådan karaktär att samhället eller invånarna går miste om stora möjligheter om den förbises, den kan orsaka stora kostnader eller påverka samhällsutvecklingen negativt om den inte beaktas. Utmaningarna ger riktning för det gemensamma utvecklingsarbetet och blir en grund för prioriteringar av satsningar och resurser.

    Följande fem utmaningar kommer att påverka Tomelillas utveckling under de kommande åren. Utmaningarna presenteras utan inbördes rangordning. Utmaningarna speglas mot ett lokalt nuläge från de trender och drivkrafter som finns i omvärlden.

    Tomelilla är klimatsmart för att:

    Klimatförändringarna i samhället påverkar vår förmåga till försörjning och självhushållning. I en landsbygdskommun som Tomelilla krävs en omställning och anpassning till det förändrade klimatet för att säkerställa kommunens attraktivitet. Här finns möjligheter till företagande och branschutveckling för att möta behovet av omställning. Tomelilla måste hantera klimatförändringarnas effekter i samhället på ett långsiktigt hållbart sätt.

    Att som offentlig sektor eller företag arbeta med hållbar utveckling kopplat till miljö och klimat kan ge konkurrensfördelar, både i den globala marknadsekonomin och på den lokala. En snabb omställning till fossilfritt samhälle drivs på av den snabba tekniska utvecklingen, vilket driver på samhällsförändringen och stora framsteg kan göras inom energiomställningen för transport- och jordbrukssektorn. I det globala omställningsarbetet mot cirkulär ekonomi arbetar Sverige för att ta ett globalt ledarskap. Ett fokus som kommunerna bör ta efter i sitt hållbarhetsarbete.

    Det betyder att vi:

    • hanterar och minimerar direkta effekter och risker till följd av ett förändrat klimat
    • ställer om till cirkulär ekonomi
    • undersöker och presenterar nya och hållbara möjligheter för branschutveckling och företagande
    • är en del av och utvecklar arbetet med Agenda 2030 och de globala målen.

    Tomelilla är attraktivt för att:

    • stärka Tomelillas roll som en självklar aktör i det regionala arbetet genom att utöka utbyte och samverkan.
    • stärka möjligheterna till arbetspendling och öka tillgången till starka arbetsmarknadsregioner.
    • stärka och utveckla besöksnäringen.
    • skapa förutsättningar för stabil verksamhet med största möjliga trygghet för brukare och invånare.

    Tomelilla kommun är en självklar del av Österlen. Här finns platser, människor, företag och annat som håller världsklass. Styrkeområdena för Tomelilla fokuserar på mat, natur samt kultur- och kreativitet.

    • Det goda Tomelilla – som fokuserar på mat

    • Det naturliga Tomelilla – som fokuserar på natur

    • Det kreativa Tomelilla – som fokuserar på kultur och kreativitet

    Tomelillas attraktivitet avgörs inte enbart av vad som erbjuds, utan även hur det utnyttjas och lyfts fram. Som en del i sydöstra Skåne kan Tomelilla öppna för både varierat utbud och större kundunderlag.

    Det betyder att vi:

    • agerar tillsammans med våra grannkommuner för att utnyttja våra gemensamma resurser för identitetsbyggande.
    • arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.
    • arbetar för att vara en attraktiv bostadsort.
    • erbjuder ett brett och attraktivt utbud för boende, företag och besökare.
    • upprätthåller, utvecklar och synliggör ett bra utbud inom skola, vård och omsorg.

    Tomelilla bygger framtidens samhälle för att

    Fysiska kommunikationer för arbetspendling samt gods- och persontransporter behöver utvecklas och förstärkas för att kunna möta det framtida behovet av transporter. Tomelilla behöver fortsätta utvecklas som bostadskommun och bygga ett mer långsiktigt planarbete vad gäller såväl behovet av bostaden som andra behov.

    Det betyder att vi:

    • förstärker och utvecklar den fysiska infrastrukturen för gång, cykel, väg och järnväg
    • förstärker och upprätthåller infrastruktur för digitalisering, elförsörjning samt vatten- och avlopp.

    Tomelilla tar det digitala språnget för att:

    Varken miljökrav, ekonomiska krav eller invånarnas förväntningar kommer att kunna mötas med enbart nuvarande sätt att producera och leverera kommunal service.

    Det betyder att vi:

    • arbetar för en kultur, både inom och utom organisationen, där digitalt är det naturliga
    • ser till att varje strategiskt och taktiskt beslut siktar på att överbrygga klyftan mellan analogt och digitalt
    • tar särskild hänsyn till de medborgare som riskerar att hamna i underläge eller i en utsatt situation i ett snabbt digitaliserat samhälle.

    Tomelilla är innovativt och lärande för att:

    Kompetensförsörjningen är en av våra stora utmaningar och behoven av rätt typ av kompetens är stor hos både offentlig och privat sektor. Konkurrensen är stor om kompetensen och arbetsgivaren måste öka sin anpassningsförmåga och se kunskaper hos den tillgängliga arbetskraften. Karriärbyten blir vanligare och skolan har en central roll för att arbeta med det livslånga lärandet och för att arbeta med sin roll i kompetensförsörjningen.

    Teknikutveckling och automation driver en strukturomvandling av arbetsmarknaden, samtidigt som antalet jobb och sysselsatta ökar. Som följd av mindre tillgång till kompetens ökar konkurrensen mellan arbetsgivare. Utbildningssystemet följer inte trenden och för få examineras i förhållande till efterfrågan. Det råder en utbildningsnorm och för att komma in på arbetsmarknaden idag förutsätter arbetsgivaren minst en gymnasieutbildning.

    Det betyder att vi:

    • skapar ett bra näringslivsklimat för innovation, kreativitet och entreprenörskap.

    • är aktiva i nätverk och strukturer för idéutbyte.

    • verkar agilt för att i samverkan leda det digitala språnget.