Om man vet vart man ska, måste man identifiera vilken väg man ska välja.

Omvärldsanalysen ger oss verktyg för att välja den väg som inte nödvändigtvis är snabbast, men mest gynnsam för målet. Den hjälper oss också förstå när vi behöver rusta oss lite extra eller måste ta oss fram på ett helt nytt sätt och framåt mot vår vision, Tomelilla 2030.

De stora megatrenderna påverkar alla. När detta förord skrivs, är vi sannolikt i slutskedet av den pandemi som skakat om en hel värld. Den är ett bra exempel på hur megatrenderna också inverkar på varandra i en ständig rörelse. Hur bestående coronapandemins effekter blir på de övriga återstår att se, men i det korta perspektivet är det tydligt. Vissa megatrender har påverkats positivt, medan andra hållits tillbaka. Sällan har det glokala perspektivet blivit så tydligt som nu.

I Tomelilla kommun ska vi löpande arbeta med en analys av de omvärldsfaktorer som berör vår verksamhet. Vi kan inte kontrollera allt, men vi kan styra över våra val av arbetssätt och åtgärder. I vårt tillitsbaserade styr- och ledningssystem, har omvärldsanalys en central roll för att kunna skapa den nulägesanalys och den nulägeskarta som ska tjäna som underlag för politiska prioriteringar. Till den bidrar alla. Diskussion och dialog på arbetsplatsträffar är inbyggt i arbetssättet och kvalitetssäkrar nulägesanalysen.

Att snabbt kunna ställa om och hitta innovativa lösningar, den förmågan har pandemin satt på prov. Det krävs också mod att både leda och verka i en förändring. Att våga prova, tänka nytt och att lära av sådant som inte blev som vi tänkt, är en förutsättning för utveckling i Tomelilla kommun. Och alltid med kundens perspektiv som utgångspunkt. Det är bärande delar i såväl ledarpolicy som medarbetarpolicy.

Därför ska vi...

• Uppmuntra varandra till innovation i stort och smått. Även mindre förbättringar av något som upprepas skapar snabbt stor nytta. Vi ska ta ansvar för att minska krångel i våra tjänster som ger upphov till ineffektivitet och missnöje. Synpunkter och klagomål ska vi se och använda som resurser i förbättringsarbetet.
   
• Dela med oss av våra lärdomar och erfarenheter – både internt och utanför organisationen. Vi ska också vara öppna för att hämta inspiration och lösningar av andra. Fortsätta att arbeta i ”mellanrummen”, alltså samverka och samarbeta där värdet för invånare, företag och besökare är tydligt.
   
• Tänka ”digitalt först” innebär att alltid ha med det digitala perspektivet och ta tillvara den ökande digitala kompetensen hos dem vår service riktar sig till. Det handlar både om att vara tillgänglig som kommun när invånare och andra behöver våra tjänster och att förbättra servicen. Den välfärdsteknik som utvecklas, bidrar starkt till att vårt arbete inom omsorgen kan ge rätt stöd och facilitera brukares egen förmåga till ett så självständigt liv som möjligt.
   
• Försöka ta tillvara de nya insikter effekterna av pandemin gett oss. De livskvaliteter som frodas i Tomelilla på Österlen i kombination med väl utbyggt fibernät skulle kunna innebära att fler väljer att leva och verka här. Avstånden till stora arbetsmarknadsregioner krymper med en god infrastruktur, både digital och fysisk. Vi är en del av det öppna Skåne, men också en del av en storstadsregion med Köpenhamn som centrum. En ny planerad tunnelförbindelse mellan Danmark och Tyskland öppnar möjligheter vi i Skåne inte sett sedan Öresundsbron invigdes

/Britt-Marie Börjesson, kommundirektör

Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. Världens befolkning lever på ett sätt som inte är hållbart. Varken klimatpåverkan eller förbrukningen av naturresurser är på en nivå som kan upprätthållas i längden. Vårt överutnyttjande av jordens resurser skapar temperaturförändringar, hot mot den biologiska mångfalden, minskad tillgång på vatten och en rad andra konsekvenser som i sig gör att förutsättningarna för mänskligt liv är hotade.

Att bekämpa klimatförändringarna är ett av de 17 globala målen i FN:s Agenda 2030. Det är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som någonsin har antagits. De globala målen innefattar såväl ekonomisk, ekologisk som social hållbarhet.

Under 2021 släppte FN:s klimatpanel, IPCC, sin nya rapport som tydligt visar att det är nu vi måste agera för att kunna hålla oss inom 1,5-gradersmålet och undvika alltför allvarliga klimatförändringar. Det kräver radikal omställning av såväl konsumtion som produktion och teknologi, från det lilla i vårt eget individuella beteende till en nödvändig regional, nationell och global förändring.

Klimat och miljö i Tomelilla

Sveriges klimatpolitiska ramverk innebär bland annat att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Agenda 2030 visar vägen till en välfärdsstat som tar hänsyn till social och ekologisk hållbarhet, såväl lokalt som globalt.

Tomelilla ska vara drivande och ledande i omställningen. Redan idag jobbar kommunen aktivt för en hållbar utveckling. Men vi måste öka tempot i omställningen om de lokala och de globala miljömålen ska nås. Det kräver fördjupad samverkan med lokala företag och föreningar, experter, grannkommuner och ledande kommuner i vår omvärld.

Klimatförändringarna påverkar vår förmåga till försörjning och självhushållning. Långa perioder av torka har stor påverkan på den lokala livsmedelsproduktionen. Höjda temperaturer kan också påverka längden på odlingssäsongen och vilka grödor som kan odlas. Men förändringarna innebär också nya möjligheter. De senaste åren har vi exempelvis sett Österlen flytta fram sin position som internationellt erkänt vindistrikt.

Har vi modet att vara drivande och ledande i klimatomställningen, finns det stora möjligheter att öka kommunens attraktivitet som en kreativ och hållbar bit av världen. Det kan skapa stora möjligheter för ett lokalt hållbart näringsliv och öppna för nya branscher och investeringar. Intresset för Climate Tech, teknologi som bidrar till minskade växthusgasutsläpp och minskad global uppvärmning, är mycket snabbt växande bland investerare. Även Food Tech är ett område som spås ha en mycket stor tillväxtpotential.

Sverige är med och leder utvecklingen, mycket tack vare god samverkan mellan företag och offentlig sektor i utvecklingen av nya innovationer. Tomelilla har en viktig roll att stimulera marknaden och samtidigt driva på omställningen till en hållbar välfärd genom att exempelvis efterfråga innovation och ställa hållbarhetskrav i upphandlingar. Men även genom att erbjuda test- och utvecklingsmiljöer för forskare och innovativa företag.

Cirkulär ekonomi är en central del i omställningen. Tomelilla har påbörjat omställningen i form av konkreta åtgärder. Men också ur ett systemperspektiv där vi är först i landet med att använda munkmodellen (doughnut economics) för att skapa en överskådlig bild av sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetaspekter i hela kommunen som blir enkel att förstå och ta stöd av i utformandet av nya mål och aktiviteter.

Världens länder och människor kommer närmare varandra. Alla former av mänsklig kultur, från matvanor till politiska sedvänjor, blandas i takt med att kostnaderna för fysiska transporter och informationsöverföring hela tiden minskar. Samhället får en ökad mångfald som för människor närmare varandra, men det ökar också risken för friktion och motsättningar.

Företag och individer kan arbeta, driva verksamhet och göra affärer i hela världen men de utsätts också för konkurrens på sin ”hemmamarknad” på ett sätt som inte var vanligt tidigare. Denna nya konkurrens leder till kostnadsminskning och lägre konsumentpriser, men den leder också till ett tryck nedåt på löner och levnadsvillkor för de som tidigare legat högt på en global skala. Kraven på att vara kompetent, innovativ och konkurrenskraftig ökar.

Urbanisering har främst betytt att människor flyttar från landsbygden in till städerna. Det är en utveckling som tog fart under industrialismen och som har accelererat de senaste 50 åren. I världen sägs ungefär hälften av alla människor bo i städer och enligt FN kommer siffran att vara 70% redan år 2050.

I stora delar av västvärlden ser vi samtidigt tendenser till att urbaniseringen inte längre sker genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. De stora städerna växer främst genom invandring. Urbaniseringen i vår del av världen sker kanske framför allt genom förändring av attityder och livsstil som även omfattar de som bor i landsbygd. Krav på valmöjligheter, service och ett rikt utbud av varor, tjänster, kultur, caféer och restauranger kan sägas vara ett urbant fenomen som snabbt sprider sig även till landsbygden.

Globalisering och urbanisering i Tomelilla

Det finns redan företag och människor i Tomelilla som har hela världen som marknad och som i högsta grad är en del i en globaliserad värld. Vår region har en stark besöksnäring och det betyder också att Tomelilla är en del av marknaden för människor som lever på helt andra ställen.

Det är viktigt att kommunens syn på företag och företagande avspeglar detta och att vi förstår att en fungerande infrastruktur, både för människor och gods, är en förutsättning för fortsatt utveckling. Men det är också viktigt att marknadsföra och göra kommunen attraktiv för en global, högutbildad arbetskraft. Från att ha haft en hög andel flyktinginvandring, utgör exempelvis arbetskraftsinvandrare från Indien en av de största invandrargrupperna i Skåne.

En stor anledning till den ökade invandringen från länder såsom Indien är en snabbt växande tech-industri som har svårt att hitta spetskompetens lokalt. Det finns många länder och regioner som länge har arbetat med så kallade talent attraction programs för att locka till sig högutbildad spetskompetens. I en allt mer global värld där Tomelilla kan erbjuda en urban livsstil nära naturen, finns det mycket goda förutsättningar att locka till sig helt nya typer av inflyttare.

Var i kommunen invånarna väljer att bo, påverkar samtidigt möjligheterna att erbjuda god samhällsservice såsom exempelvis kollektivtrafik. Av de invånare som är 80 år eller äldre förväntas cirka 30% bo på landsbygden och 70% i tätorterna.

För att stärka centrum i Tomelilla är det viktigt att tätorterna, främst centralorten fortsätter att växa. Detta sker dels genom födelseöverskott, dels genom inflyttning av nya tillkommande invånare. Det ger ökat underlag för det som människor idag i större utsträckning efterfrågar. Genom att äldre flyttar till tätorten och yngre till landsbygden, får vi en bostadsrotation som kan göra att kommunens landsbygd vitaliseras och säkerställer generationsskiften.

Detta förutsätter dock att även landsbygden och de mindre orterna, och hit hör ju också Tomelillas centralort, utvecklas mot en mer urban livsstil.

Befolkningsökningen i världen är fortfarande stor, men avstannar snabbare än vad som tidigare har förutspåtts. Totalt sett är världens befolkning ungefär 7,8 miljarder människor och förväntas vara 9,8 miljarder 2050.

Den mer dramatiska förändringen av befolkningssammansättningen består i att människorna i världen, tack vare förbättrade levnadsförhållanden, lever längre. Tillsammans med minskande födelsetal betyder det att befolkningspyramiderna blir mindre pyramidlika och andelen äldre ökar.

Utvecklingen förstärks av att allt fler unga studerar allt längre, det vill säga det tar längre tid innan de etablerar sig på arbetsmarknaden. Allt färre unga skall alltså försörja allt fler äldre, vilket ställer stora krav på nytänkande och innovation för att säkerställa en god välfärd.

Samtidigt innebär den fortsatta befolkningsökningen en stor utmaning för den nödvändiga klimatomställningen när fler människor ska dela på färre resurser. Sett ur det perspektivet blir omställningen till en cirkulär och regenerativ ekonomi helt avgörande.

Demografi i Tomelilla

Befolkningstillväxten i Tomelilla har ökat de senaste åren. Ökningen har i allt väsentligt skett genom inflyttning, både från andra delar av Sverige och från länder utanför Sverige.

I översiktsplanen är befolkningsmålet för 2025 satt till 14000 personer. En ökning som kräver planberedskap för byggnation av bostäder och en beredskap för skola, vår och omsorg. Även i Tomelilla ser vi att åldersstrukturen förändras och att andelen äldre som bor på landsbygden ökar.

Individualisering är ett sammansatt begrepp som innefattar det faktum att allt fler människor betraktar sig själv som subjekt snarare än som delar av en mer kollektiv samhällskropp. Individualisering är också alla de förändringar som innebär att människor får egenmakt. Från rätten att avvika från sin familjs livsstil, religiösa, kulturella och traditionella mönster till att som självständig individ få vara med och styra samhällets utveckling både vad gäller politik och offentlighet och vad gäller konsumtion och marknad.

Individualiseringen går hand i hand med förbättrade levnadsvillkor, bättre utbildning och bättre samhällsekonomi. Några generella konsekvenser av denna individualisering är:

• ökande krav på egenmakt och valfrihet
• ökande andel ensamhushåll
• ökande krav på att vara, eller framstå som, unik
• ökande krav på att utbildning, arbetsliv, kollektivtrafik och offentlig välfärd anpassas till den enskilde
• ökande tendenser till klusterbildning som inte är geografiskt eller socioekonomiskt betingade, utan snarare byggs utifrån gemensamma intressen

Individualisering i Tomelilla

Individualisering innebär på lokal nivå att det blir allt svårare att upprätthålla en gemensam identitet, åtminstone om den identiteten bygger på en geografisk, socioekonomisk eller kulturell grund, såsom ”svensk”, ”arbetare” eller ”Tomelillabo”. I stället kommer människor att identifiera sig utifrån samhörigheter, communities, som de själv valt och som ofta inte har någon geografisk förankring.

Individualisering betyder också att människorna i Tomelilla i allt högre grad kommer att kräva att få kommunal service på det sätt och med det innehåll som just de är betjänta av. För föreningslivet, inklusive det politiska, kan individualiseringen också få stor påverkan när individer i högre utsträckning hellre väljer att engagera sig i enskilda aktiviteter och frågeställningar, än att engagera sig som medlemmar i en förening.

Digitalisering innebär att relativt stora delar av det som tidigare var förbehållet människor, kommer att göras eller redan görs av maskiner. Det kan röra sig om kommunikation, information och olika former av övervakning, men också beslutsfattande, simulering, mönsterigenkänning och regelrätt interaktion med medborgare.

Digitaliseringen förändrar därmed i grunden förutsättningarna för människor och samhällen. Inte bara erbjuder digitalisering möjligheter till effektivare produktion, leverans och konsumtion av varor och tjänster, det förändrar också sättet på vilket vi förstår utbildning, politiskt arbete, arbetsmarknad och samhällsuppbyggnad.

Över tid förändrar det också styrkeförhållanden i världen där nationer och regioner som har haft försprång på grund av råvarutillgång eller utbildningsnivå, får se fördelar försvinna till förmån för kompetenser och kvaliteter som är svåra att förutse. Hög innovations- och omställningsförmåga kommer därför att vara allt viktigare konkurrensfördelar på en snabbt föränderlig marknad.

En digitalisering av arbetsmarknaden innebär att det i allt högre grad blir en global arbetsmarknad. Ett exempel är den svenska dataspelsindustrin som idag omsätter ca 35 miljarder kronor årligen och sysselsätter drygt 6500 personer i Sverige. En stor andel av dem är arbetskraftsinvandrare med spetskompetens. Men svenska dataspelsföretag har också drygt 7000 anställda som arbetar utomlands. Med en ökad digitalisering kommer allt fler branscher att se en liknande utveckling. Det gäller även områden som hälso- och sjukvård där allt fler moment kan utföras helt digitalt på distans.

Digitalisering i Tomelilla

Den svenska regeringens digitaliseringsstrategi anger inriktningen. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige och det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalt kompetenta och trygga människor har möjlighet att driva innovation, där målmedveten ledning och infrastruktur är viktiga förutsättningar.

Strategin pekar ut fem digitaliseringsområden som behöver stärkas; kompetens, trygghet, innovation, ledning och infrastruktur. Tomelilla kommer att behöva arbeta med samtliga områden för att kunna vara ledande och drivande i den digitala utvecklingen. Potentialen att effektivisera tjänster och realisera en bättre service till medborgarna till en lägre kostnad, är stor.

Radikalt transformativa teknologier såsom artificiell intelligens (AI) kommer också att utmana värdekedjor, affärslogiker och organisationsformer på ett sätt som är svårt att förutse. För att vara med och leda och driva utvecklingen blir det viktigt för kommunen och det lokala näringslivet att tillsammans visa mod, våga utforska det okända och testa sig fram för att snabbt utnyttja potentialen.

Sedan slutet av det kalla kriget har världen i allt väsentligt varit geopolitiskt stabil. Under de senaste åren har det ändrats radikalt. USA har intagit en mindre aktiv roll i geopolitiska frågor. EU är försvagat efter Brexit. Spänningarna ökar återigen på Balkan. Ryssland visar ambitioner att återta sin forna stormaktsroll, både militärt i Ukraina och andra grannländer och genom försök att påverka andra länders val och politik genom olika former av påtryckningar. Kina har intagit en betydligt mer aktiv och dominerande position i världen, inte minst vad gäller strategiska köp av utländska företag.

Klimatförändringarna kommer sannolikt även ha stor påverkan geopolitiskt genom förändrad tillgång och efterfrågan på naturresurser, internationella klimatavtal som påverkar handel och bistånd, samt nya flyttströmmar på grund av ändrade väderförhållanden.

Den ökade osäkerheten kommer att påverka räntor, valutakurser, flyktingströmmar och möjligheterna till globala överenskommelser om allt från teknikstandard och frihandel till mänskliga rättigheter och klimatmål.

Geopolitiska förändringar i Tomelilla

Genom den ökade globaliseringen och digitaliseringen kan geopolitiska förändringar ha stor påverkan på Tomelilla.

Konflikter mellan grupper i världen kan förvärras och kan då komma att återspeglas också mellan människor i Sverige i den mån dessa har lojalitet, släktband, ekonomiska eller politiska intressen i de platser där sådana konflikter bryter ut. Konflikter i Europa eller i Europas närområde kan också leda till nya flyktingströmmar och humanitära katastrofer som kan få mycket stor påverkan på Tomelilla.

Möjligheten att importera och exportera varor och expertis kan också komma att förändras dramatiskt. Både som en följd av förändrade konfliktlinjer och som en följd av olika restriktioner eller rena handelskrig mellan de stora aktörerna i världen.

När omvärlden blir allt mer osäker, är det av största vikt att kommunen säkerställer tillgång till kritiska varor och tjänster även i en krissituation. Ökad självförsörjning av energi och livsmedel kan vara ett sätt att möta såväl klimathot som ett osäkert geopolitiskt läge.

Genom coronapandemin har världen fått en nästan chockartad insikt i att världshälsa är ett globalt fenomen. Corona är en icke-diskriminerande pandemi som sprider sig och har stor påverkan på såväl rika som fattiga länder över hela jorden

De långsiktiga effekterna av coronapandemin är omöjliga att förutspå. Under pandemins första år gjordes historiskt stor inbromsning av världsekonomin, för att senare återhämta sig snabbare än vad de flesta hade förutspått. Vissa branscher, såsom resande och besöksnäring har drabbats mycket hård och det kommer sannolikt att ta många år för dem att återhämta sig.

Såväl coronapandemin som de restriktioner som har införts för att begränsa pandemins effekter, har stor påverkan på folkhälsan i form av ökad ensamhet och oro samt minskad fysisk aktivitet.

Pandemier i Tomelilla

Vi tycks vara på väg att förändra våra vardagsbeteenden på ett sätt som är både omvälvande och i många fall, troligen bestående. Sättet på vilket vi ser arbete, utbildning, socialt umgänge och semestrande kan mycket väl vara permanent förändrat och det kan komma att bli svårt att få tillbaka till exempel långväga turister eller konferensgäster.

Arbeta på distans var något få människor gjorde tidigare. Så kallade digitala nomader som kan ta med sitt jobb och arbetar var som helst i världen, var ännu ovanligare. Framtidsforskare har länge förutspått att den typen av arbetsliv kommer att bli allt vanligare i och med ökad globalisering, digitalisering och individualisering. Men med ocronapandemin kastades vi in i det snabbare än vad någon hade kunnat ana. När vi nu sannolikt närmar oss slutet på pandemin, blir det viktigt att ta tillvara de fördelar som omställningen har inneburit och samtidigt hitta en god balans mellan den digitala och den fysiska arbetsplatsen.

Barns och vuxnas fysiska aktiviteter och sociala relationer har försvårats av pandemin och de omfattande restriktionerna. För den allmänna folkhälsan och livskvaliteten i kommunen blir det avgörande att inte bara återgå till tiden före pandemin, utan även arbeta aktivt med att ytterligare förbättra folkhälsan. Allmänt god hälsa med en fysiskt aktiv livsstil, har visat sig kraftigt minska många av de negativa konsekvenserna av pandemin. Tillsammans med goda sociala relationer lägger det också grunden för hög livskvalitet.

För att:

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Brundtlandrapporten 1987

I framtidens hållbara samhälle löser vi dagens klimatutmaningar. Vi arbetar integrerat med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Genom att vara ledande och drivande i omställningen tar vi tillvara på möjligheter och konkurrensfördelar i såväl den globala som den lokala ekonomin. En snabb omställning till fossilfritt samhälle drivs på av den snabba tekniska utvecklingen, vilket driver på samhällsförändringen. Hållbar energi- och livsmedelsförsörjning, hållbara transporter och ett konkurrenskraftigt lokalt näringsliv bidrar till samhällets sociala fundament.

I det globala omställningsarbetet mot en cirkulär ekonomi arbetar Sverige för att ta ett globalt ledarskap. Det är ett fokus som Tomelilla bör bygga vidare på i hållbarhetsarbetet.

Det betyder att vi:

• ställer om hela samhället till en cirkulär ekonomi
• utvecklar smarta, hållbara mobilitetslösningar
• bygger en smart infrastrukturen för elförsörjning, uppvärmning, vatten och avlopp genom att ta tillvara potentialen i en uppkopplad digital kommun
• integrerar sociala värden i samhällsplaneringen och bygger för trygghet, inkludering och ökad livskvalitet.

För att:

Varken miljökrav, ekonomiska krav eller invånarnas förväntningar kommer att kunna mötas med enbart nuvarande sätt att producera och leverera kommunal service. Kommunens attraktivitet som arbetsgivare, bostadsort och besöksmål förutsätter ett digitalt språng.

Vilket betyder att vi:

• arbetar för en kultur, både inom och utom organisationen, där digitalt är det naturliga.
•  ser till att varje strategiskt och taktiskt beslut siktar på att överbrygga klyftan mellan analogt och digitalt
•  tar särskild hänsyn till de medborgare som riskerar att hamna i underläge eller i en utsatt situation i ett snabbt digitaliserat samhälle.

För att:

Vi utmanas av höga förväntningar på god service, en ökande komplexitet i samhällsuppdraget och en ökad konkurrens om den kompetens som är avgörande för att kunna möta förväntningarna.

Som kommun förvaltar vi stora samhällsvärden åt våra invånare och kommande generationer. För att vårda värdena måste vi följa med i utvecklingen, ta till oss ny kunskap och anpassa oss till framtida situationer. Det kräver en modig och handlingskraftig organisation med ständigt utvecklingsfokus.

Det betyder att vi:

• strävar efter en organisationskultur som främjar innovation, kreativitet och entreprenörskap

• är öppna, inspirerar och inspireras av andra genom aktivt deltagande i nätverk och samskapande innovationsprocesser

• verkar agilt och ser förbi verksamhets-, organisations- och kommungränser med medborgaren och helheten i fokus

• vågar ifrågasätta gällande ordning

• efterfrågar innovation i våra upphandlingar.