Nyheter

Rapport och uppmärksamhet kring munkmodellen

Arbetet har hittills enbart pågått under hösten, men redan uppmärksammas Tomelilla kommuns undersökning av den så kallade munkmodellen som uppföljningsverktyg för ekonomi och hållbarhet. Samarbetspartnern RISE är nu klar med en första rapport.

Det är kommunens program för hållbarhet och folkhälsa – livskvalitetsprogrammet – som ska följas upp med hjälp av modellen i en första pilot. Under hösten har ett undersökande arbete tillsammans med samarbetspartnern RISE forskningsinstitut, genomförts. Nu finns en samlad analys i en rapport, just släppt från RISE.

  • Rapporten pekar på att munkmodellen har en stor styrka i hur den är utformad i bild. Den är enkel att förstå och blir en gemensam referenspunkt för livskvalitetsarbetet inom alla kommunens verksamheter, menar Stefan Persson, verksamhetsutvecklare.

Munken visualiserar hur det som händer i Tomelilla påverkar de olika aspekterna av hållbarhet. På så sätt blir det tydligare var åtgärder behövs som mest för att bidra lokalt till de globala hållbarhetsmålen.

  • I munken förenas social och ekologisk hållbarhet samtidigt som den också förenar verksamheterna i arbetet med vårt livskvalitetsprogram. Den gör det enklare att utveckla gemensamma mått och indikatorer som är evidensbaserade, administrativt hanterbara och praktiskt användbara, säger Stefan Persson.

Vad händer härnäst?

  • Vi kommer att ta fram så kallade stadsporträtt för Tomelilla. Det gör vi genom att undersöka kommunen genom fyra olika linser: lokal och global social hållbarhet samt lokal och global ekologisk hållbarhet, säger Stefan Persson.

Hur gör man det?

  • Det kan göras utifrån olika teman, till exempel ”barns rättigheter” eller ”livsmedelsförsörjning”, förklarar Stefan Persson. Vi ställer frågor såsom: Hur skulle livsmedelskedjan kunna se ut för att få människorna i kommunen att blomstra? Hur skulle livsmedelskedjan se ut för att få vår lokala miljö att blomstra? Eller hur påverkar vår livsmedelskonsumtion den globala miljön? Hindrar eller stimulerar vi människor i andra delen av världen att blomstra genom vårt beteende?

Finns det exempel på andra som kommit längre och jobbar med stadsporträtt?

  • Amsterdam har kommit långt i arbetet med stadsporträtt. Det är fascinerande att se vilken förändringskraft som släpps fri genom den enkla visualiseringen av komplexa lokala och globala hållbarhetsfrågor, säger Stefan Persson.

Just nu förs dialog med olika stiftelser, forskningsinstitut, offentliga och privata aktörer kring samarbetsmöjligheter. Parallellt med att Amsterdams stad ställde om och blev en munkstad, tog privata och ideella aktörer initiativ till "Amsterdam Doughnut Coalition" som är ett öppet nätverk för lokala föreningar, näringsidkare och experter.

  • Med tanke på hur många det finns i Tomelilla som redan är djupt engagerade i hållbarhetsfrågor, är det inte svårt att föreställa sig en liknande utveckling i vår kommun, menar Britt-Marie Börjesson, kommundirektör.

Under våren kommer Tomelilla kommun att få hjälp av två studenter från instituten för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. De ska både utveckla och kritiskt granska kommunens arbete med munkmodellen.

Även om kommunen fortfarande är i en tidig utforskande fas, har arbetet väckt mycket uppmärksamhet.

  • Flera kommuner runt om i landet har hört av sig och är nyfikna på vad vi håller på med. Vi har medverkat på seminarium med Glokala Sverige och i januari ska vi vara med på "Mål 11-veckan" som arrangeras av FORMAS, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling. Där deltar Tomelilla tillsammans med Doughnut Economics Action Lab (DEAL) som har lett förändringsarbetet i Amsterdam, berättar Britt-Marie Börjesson.

I förstudien till en handlingsplan för cirkulär ekonomi i Skåne, lyfts Tomelillas arbete med munkmodellen också fram som ett möjligt steg mot en regional modell i Skåne. Förstudien och den uppmärksamhet den har genererat, har lett till ett breddat nätverk av experter och praktiker som kan hjälpa Tomelilla att styra mot visionen och livskvalitetsprogrammets mål.

Läs mer om munkmodellen här