Nationella minoriteter

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

I Sverige finns fem erkända minoriteter; judar, romer, tornedalingar, samer och sverigefinnar. Minoriteternas rättigheter finns samlade i särskild lagstiftning.

Minoriteternas gemensamma nämnare är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet med en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010, en skärpning och lagändring trädde i kraft 1 januari 2019. Alla fem nationella minoriteter omfattas av lagen som ska ge skydd för exempelvis språk, kultur och inflytande i samhällsfrågor.

En kommun kan ha status av ett förvaltningsområde med särskilda åtaganden för minoriteternas skydd. Detta är starkt kopplat till att kommunen har en stor andel minoriteter som bor inom det geografiska området. Tomelilla kommun är inte ett särskilt utpekat förvaltningsområde, men omfattas ändå av det grundskydd för minoriteterna som finns i lagen.

Minoritetsspråken

Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska är de erkända nationella minoritetsspråken i Sverige. Inom dessa språk finns variationer som också är erkända. Romani chib är samlingsnamnet för de olika romska språkvariationerna och inom samiskan är det stor skillnad på nord- och sydsamiska.

Samhället har ett särskilt ansvar för att de erkända minoritetsspråken ska kunna fortleva, utvecklas och föras vidare till kommande generationer.

Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Sametinget har ett särskilt uppdrag att samordna och följa upp Sveriges minoritetspolitik. Sametinget ansvarar också får webbplatsen minoritet.se som innehåller det mesta om området.

Information på Länsstyrelsen Stockholms webbplats

Minoritet.se

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Skyddet utanför förvaltningsområdena

 

 

Senast uppdaterad: 2019-11-21